Klarar Grekland uppgiften?

Grekland har kommit en bit på väg i sin resa med att städa upp i ekonomin. Nedskrivning av de privata skulderna är på plats och ett ok från Euro-gruppen om det stora stödpaketet. Om inte så länge kommer emellertid Grekland att hålla allmänna val. Enligt opinionsmätningarna blir parlamentet splittrat. Det är oklart om partierna som stöder åtstramningarna får majoritet.

Enligt di.se är skulden till de privata långivarna nedskriven med 53,5 procent i nominella termer och med omkring 74 procent i praktiken. Genom detta har Grekland fått ett nytt lån från EU och IMF som enligt planen ska räcka för att få landets ekonomi på fötter – eller åtminstone undvika betalningsinställelse. Motprestationen är fortsatta åtstramningar och så kallade strukturreformer som ska lyfta tillväxtpotentialen.

Det blir dock ett nytt parlament som ska driva igenom många av reformerna. Detta parlament ska röstas fram i vår. Besked om valdatum väntas snart men troligen i slutet av april eller början av maj. Det mesta tyder på ett splittrat parlament.

De två partier som står bakom uppgörelsen med långivarna i den så kallade trojkan är det traditionellt sett stora partierna i grekisk politik, konservativa Ny Demokrati och socialistiska Pasok. Enligt en mätning som återges av Reuters har Ny Demokrati stöd av 23 procent och Pasok 13,5 procent av väljarna. Enligt samma mätning har tre partier till vänster, inklusive landets kommunistparti, samlar enligt samma mätning tillsammans 35,5 procent. Andra opinionsmätningar ger ungefär samma bild.

Därutöver finns ett antal småpartier, däribland ett extremhögerparti, som har god chans att komma in i parlamentet. Sammantaget kan nästa parlament komma att bestå av nio-tio partier, varav bara två står bakom uppgörelsen med trojkan. En stor fråga blir på vilket sätt man ska kunna skapa en majoritet för en ny regering.

Pasok, det socialdemokraentiska partiet, som i praktiken varit utan partiledare sedan Georgios Papandreou avgick som premiärminister, fick i helgen en ny ledare i form av Evangelos Venizelos, fram till nu finansminister. Det är dock inte omöjligt att Pasok kommer att göra ett bättre resultat än vad mätningarna visar. Partiledaren är inte precis populär bland allmänheten men han väntas ändå ge partiet styrfart. Och överraskande många, enligt uppgift (di.se) 250.000 personer, valde att betala de 2 euro det kostade att delta i partiledarvalet trots att bara Evangelos Venizelos kandiderade.

Enligt en ny valregel ges det parti som får flest röster 50 extra platser i parlamentet. Det är 16,7 procent av totalen på 300. Detta underlättar givetvis en regeringsbildning även om man inte får mer än 20-25 procent av de egentliga rösterna. Om opinionsundersökningarna stämmer kommer dessa parlamentsplatser att tillfalla Ny Demokrati. I dagsläget ser alltså Ny Demokrati och Pasok ut att tillsammans kunna få majoritet. Det gäller dock att de två traditionella arvfienderna kan komma överens sinsemellan. Annars lär det bli väldigt svårt att bilda regering i Grekland.

Hur dessa osäkerheter kommer att påverka hur Stockholmsbörsen och andra Europeiska börser står skrivet i stjärnorna. Humöret på börserna är fortsatt hyggligt uppåt. Idag måndag gick dock Stockholmsbörsen OMXS30-index ned 0,2 procent.  Omsättningen uppgick till ca 12 miljarder kronor. Alla banker backade utom SHB. Dow Jones har börjat uppåt, 0,2 procent.

/Stig Björne

About Stig Björne

Stig Björne bor i Stockholm, men är född och uppvuxen i Umeå där han utbildade mig till ekonom vid Handelshögskolan. Tidigare arbetade Stig Björne som VD och senare seniorkonsult på Sweco Eurofutures AB.