Ekonomin i landstingen 2013

De svenska Landstingen och regionerna (finns ju både ock nu för tiden) hade 2013 ett negativt resultat om 1,8 miljarder vilket är en resultatförsämring med nästan sju miljarder (6,7) i jämförelse med 2012.

Stig Björne

Den största anledningen till att resultatet försämrade så påtagligt var att diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden sänkts. Det ledde till att de finansiella kostnaderna ökade med 8,4 miljarder och bidrog till ett negativt finansnetto. På plussidan fick landstingen igen nära tre miljarder kronor från AFA-försäkring i återbetalda försäkringspremier. Det var bara fyra av rikets totalt 20 landsting och regioner som hade ett positivt resultat. Räknar man bort den synnerligen jämförelsestörande förändringen av diskonteringsräntan skulle 17 landsting visa på ett positivt resultat för 2013.

Landstingens skatteintäkter, intäkter från utjämningssystemet och generella statliga bidrag ökade med 9,4 miljarder (3,9 procent), skatteintäkterna ökade med 8,9 miljarder (4,5 procent). Landtingens nettokostnader ökade med 8,5 miljarder (3,6 procent). Nettokostnad avses den kostnad som landstingen ska finansiera med skatter, generella statsbidrag och finansnetto.

Resultaträkning för landsting 2011–2013, miljarder kronor

  2011 2012 2013
Verksamhetens intäkter 40,6 47 49,7
Verksamhetens kostnader ‑261,3 ‑274,2 ‑284,9
Avskrivningar ‑7,5 ‑7,9 ‑8,4
Verksamhetens nettokostnader ‑228,1 ‑235,1 ‑243,6
Skatteintäkter 185,5 195,7 204,6
Utjämningssystemet och generella statliga bidrag 47,1 45,7 46,2
Finansiella intäkter 2,1 2,6 2,5
Finansiella kostnader ‑9 ‑3,8 ‑11,6
Resultat före extraordinära poster ‑2,5 4,9 ‑1,8
Extraordinära intäkter 0 0 0
Extraordinära kostnader 0 0 0
Årets resultat ‑2,5 4,9 ‑1,8

Stig Björne

About Stig Björne

Stig Björne bor i Stockholm, men är född och uppvuxen i Umeå där han utbildade mig till ekonom vid Handelshögskolan. Tidigare arbetade Stig Björne som VD och senare seniorkonsult på Sweco Eurofutures AB.