Under de senaste åren har betydelsen av hushållens konsumtion blivit allt viktigare för att hålla uppe BNP-utvecklingen. Det är dock inte detaljhandeln andel av konsumtionen som har vuxit utan det är i första hand annan konsumtion.
Stig Björne
Det visar en analys som SCB har gjort av statistik över sysselsättningen och statistik över hushållens konsumtion. SCB har tagit fram en ny indikator över hushållens konsumtion som benämns HUKO. Den mäter hushållens konsumtion av varor och tjänster. HUKO består av energistatistik, omsättning för tjänstesektorn, konsumentprisindex, lägenheter och småhus, sortimentsundersökningen av detaljhandeln och undersökningen företagens ekonomi.
Det som påverkar HUKO i störst utsträckning är bostad, elektricitet, gas och uppvärmning, som står för 27 procent. Dagligvaruhandeln står för 20 procent och transporter och motorfordonshandel står för 15 procent (Läs mer på länken www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Hushallens-konsumtion-driver-Sveriges-ekonomi).
Enligt SCB så är det i hög grad just hushållens konsumtion som ”hållit igång” Sveriges ekonomi sedan finanskrisen (låga räntor och en rekordsvag krona lär i och för sig ha bidragit också). Den svenska BNP-utvecklingen på årstakt har i genomsnitt vuxit med 1,1 procent från fjärde kvartalet 2008 till och med fjärde kvartalet 2013. Enligt SCB så ligger hushållens konsumtion bakom hela 8,8 procent av denna tillväxt. Men även den offentliga konsumtionen har gett ett starkt bidrag till BNP-utvecklingen under denna period. Läs mer om detta nya mått på www.scb.se
Stig Björne