Så här i politiska ”orostider” med oklara politiska förhållanden i Riksdagen kan det vara bra att påminna sig om hur det ser ut med den svenska statsskulden när vi går in i en ny period.
Stig Björne
Idag uppgår den samlade svenska statsskulden till ca 1 260 miljarder kronor och den förvaltas av myndigheten Riksgälden. Det är ju en aktningsvärd summa och betydligt större än den årliga statsbudgeten till exempel. Men när man talar om statsskulder så jämförs man den relativt. Och det är relativt det samlade värdet av de varor och tjänster som produceras i Sverige – det vill säga Bruttonationalprodukten (BNP).
Sett till den så är statsskulden ungefär 36 procent år 2014. Det är lågt i jämförelse med i stort sett alla länder (utom Norge där man har en nettoförmögenhet på sisådär 5000 miljarder). USA, Tyskland, Storbritannien har alla en statsskuld mellan 80 och 100 procent av BNP.
Sverige var i den situationen efter 90-talets ekonomiska kris då den toppade på 80 procent av BNP år 1995. Regeringen bestämmer övergripande riktlinjer för hur statsskulden ska förvaltas.
Målet är att förvalta statsskulden till så låga räntekostnader som möjligt och samtidigt ta hänsyn till riskerna i skulden. Räknat per person uppgår statsskulden till 121 000 kronor.
- Statsskulden motsvarar cirka 36 procent av bruttonationalprodukten (Prognos 2014). Vi har lånat cirka 15 procent av statsskulden i utländsk valuta.
- Räntebetalningarna för statsskulden var 27 miljarder kronor 2012.
- Underskottet i statsbudgeten blev 25 miljarder kronor 2012.
- Utslaget per invånare i Sverige är statsskulden cirka 122 000 kronor.
- Vi har lånat drygt 5 procent av statsskulden från privatpersoner, främst med premieobligationer.
Under avdelningen kuriosa så är Riksgälden (intet förvånande givet vad alla krig kostade på den tiden) en av de äldsta myndigheterna i Sverige. Det gällde att kunna låna för att kunna för krig. Ser man på statskulden i ett historiskt perspektiv så har Sverige bland annat vägrat betala sin utlandsskuld – man skrev helt sonika av en stor del i spåren av Napoleonkrigen. Vi lånade förhållandevis mycket under början av 1900-talet för att betala alla investeringar i järnvägar, telefoni och vattenkraft.
Läs mer om detta intressanta ämne hos www.riksgalden.se
Stig Björne
About Stig Björne