Nu har SCB ändrat i Nationalräkenskaperna enligt den uppdaterade förordningen Europeiska National- och regionalräkenskapssystemet 2010 (ENS 2010). Ändringarna har gjort att Sverige har fått en högre BNP-nivå. Den ökning som beskrivs nedan påverkas dock inte av de nya reglerna.
Stig Björne
Under andra kvartalet ökade BNP med 2,6 procent i relation till andra kvartalet 2013. Det som står bakom den förhållandevis kraftiga ökningen (många trodde den skulle vara lägre) var att hushållens fortsätter att konsumera och att det byggs allt fler bostäder. Det andra kvartalet 2014 innehöll en arbetsdag mindre än andra kvartalet 2013 vilket påverkar. Om man tar hänsyn till kalendern så var förändringen av BNP en halv procentenhet lägre – 2,1 procent.
Hushållens ökade sin konsumtion med 3,2 procent och det är bland annat en ökad bilförsäljning och livsmedel som är de största bidragande orsakerna. Sammanlagt bidrog hushållens ökade konsumtion med hela 1,5 procentenheter av BNP-utvecklingen. De fasta bruttoinvesteringar (vilket i detta fall i huvudsak är bostäder) steg med 3,7 procent. I näringslivet ökade investeringarna med 3,2 procent.
Ser man till exporten så steg den med 1,5 procent tack vare att tjänsteexporten ökade kraftigt – nära fem procent. Emellertid så ökade importen ännu mer – med 3,7 procent. Sammantaget påverkade exportnettot negativt och bidrog till en minskning av BNP-förändringen med 0,8 procentenheter.
Sysselsättningen ökade med 1,3 procent och antalet arbetade timmar ökade med 0,8 procent. Fördelat på en ökning i näringslivet med 0,3 procent och inom offentliga myndigheter med 2,1 procent.
Sammantaget så får man nog säga att det ser hyggligt ut – trots all osäkerhet vad gäller vår nära omvärld.
Stig Björne