Den svenska statsbudgeten fortsätter att ligga på minus de kommande två åren. Det visar siffror från ”Statsskuldsmyndigheten” Riksgälden. Anledningen till det är att man bedömer att den ekonomiska tillväxten blir svagare än tidigare prognosticerat.
Stig Björne
Man bedömer att underskottet landar på 60 miljarder kronor 2014, 51 miljarder kronor 2015 och 13 miljarder kronor 2016. Det går ju åt rätt håll i alla fall. Skillnaden mot tidigare är att underskott 2015 bedöms bli 40 miljarder kronor mer än i tidigare prognos. Svagare ekonomisk tillväxt dämpar skatteinkomsterna och vissa utgifter ökar.
Bedömningen är att ekonomin växer med 1,9 procent 2014 och 2,2 procent 2015. Det är en minskning med 0,8 procentenheter för respektive år jämfört med den förra prognosen. För 2016 bedöms tillväxttakten stiga till 2,7 procent. Bakom de lägre siffrorna ligger en sämre utveckling inom EU som påverkar exporten negativt. Prognosförändringarna beror därför i sin helhet på makroekonomiska faktorer och volymförändringar.
|
Statens nettolånebehov och statsskulden (miljarder kronor) |
|||
|
|
2014 |
2015 |
2016 |
|
Nettolånebehov (budgetunderskott) |
60 |
51 |
13 |
|
Statsskulden |
1 380 |
1 419 |
1 431 |
|
Statsskulden som andel av BNP |
35 % |
35 % |
34 % |
|
Statens skuld som andel av BNP inklusive vidareutlåning och penningmarknadstillgångar |
29 % |
29 % |
28 % |
Stig Björne
About Stig Björne