Antalet personer med bidrag har över tid minskat mätt som helårspersoner eller helårsekvivalenter.
Med helårsekvivalenter avses det antal individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning, detta mått används för att skapa jämförbarhet mellan olika typer av ersättningar.
Text: Stig Björne
Under 2012 var antalet helårspersoner oförändrat i jämförelse med 2011. Personer med sjukpenning ökade medan antalet med sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension) fortsatte att minska. Det visar en analys från SCB.
Antalet helårsekvivalenter som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag steg kraftigt under början av 1990-talet. Under början av 1990-talet antalet helårpersoner med sociala ersättningar och bidrag med nära 60 procent. Detta sammanföll med den kraftiga ekonomiska krisen. Sedan dess har antalet minskat med undantag för åren 2001-2004 och år 2009.
Sedan 2002 har både antalet med sjuk- och aktivitetsersättning och antalet med sjukpenning minskat stadigt. För sjukpenning bröts denna trend år 2011 och 2012 ökade antalet med 13,6 procent. Andel av befolkningen (20 till 64 år) som försörjs av bidrag mätt på detta sätt var närmare 15 procent år 1990. År 1994 var andelen som högst med 22,7 procent. År 2012 var andelen helårsekvivalenter av befolkningen 14,4 procent, vilket är den lägsta andel som uppmätts.
Av befolkningen, 20-64 år, som försörjs med bidrag och ersättningar är andelen som lägst i Stockholms län på 11,0 procent och som högst i Gävleborgs län på 18,5 procent. Mellan 2011 och 2012 har antalet helårsekvivalenter ökat i vissa län och minskat i andra. Antalet har ökat som mest i Kronobergs län, 4,5 procent, och minskat som mest Norrbottens län, 4,3 procent.
Stig Björne
About Stig Björne