Ekonomin i Ryssland

Swedbank har kommit med en analys kring utvecklingen i Ryssland. Rapporten behandlar inte bara ekonomisk utveckling utan också det politiska läget i landet. Rapporten kom i och för sig före presidentvalet (utgiven i början av mars) men det var nog ingen stor nyhet att Putin vann valet. Av någon anledning kändes det självklart att det skulle bli så… Exakt vad fortsatt styre av Putin betyder för den ryska ekonomin är lite oklart. Ett axplock ur rapporten nedan med egna kommentarer. Rapporten går att ladda ned längst ned på sidan.

Under valkampanjen har Putin utlovat stora anslagsökningar till militären och polisen samt löneökningar till läkare och lärare. Pensionerna och andra sociala transfereringar har redan höjts gradvis. Bland annat finns (eller fanns åtminstone) ett ”superbarnbidrag” om man skaffar mer än ett barn. Befolkningsminskning är nämligen ett av de stora problemen för Ryssland på sikt. Det är möjligt att de utlovade reformerna bidrog till att ha gett Putin tillräckligt med stöd för att komma över 50-procentströskeln. Hur opinionen utvecklas framöver om t ex de offentliga finanserna pressas och Ryssland måste spara kan det försvaga Putins position och stöd

Ekonomin då?

Stark inhemsk efterfrågan bidrog till fortsatt tillväxt under fjärde kvartalet 2011. Totalt sett växte den ryska ekonomin med 4,3 % år 2011. Det är marginellt högre än Swedbanks tidigare prognos på 4,2 %. Det var i synnerhet detaljhandeln som expanderade med stöd av en relativt låg arbetslöshet, på 6-6½ %, och en sjunkande inflation. Detta tillsammans med stora valkampanjrelaterade höjningar av of-fentliga transfereringar stärkte konsumentförtroendet och köpkraften. Dock är företagen mer tveksamma och investeringarna växte i mer måttlig takt. Även nettot i utrikeshandeln dämpade den ekonomiska tillväxten under 2011.

Tillväxt och inflation

Inflationen har länge varit ett problem i Ryssland – urholkningen av penningvärdet har pågått i olika takt och former sedan början av 1990-talet då Rubeln blev konvertibel. De senaste åren har dock inflationen gått nedåt. Och ser man längre tillbaka i tiden så är nedgången i inflationen dramatisk. Den sjunkande inflationen är till viss del en konsekvens av att myndigheterna inte höjde avgifter och tariffer som brukligt är vid årsskiften, det kan i sin tur kan troligtvis förklaras av presidentvalet. Det stigande världsmarknadspriset på olja till 110 dollar per fat (Ural) och den ryska rubeln har stärkts något efter en kraftig försvagning i mitten av 2011. Rubelförstärkningen motverkar ökande importpriser.

Oljepriset och Rubeln

Swedbank menar att rysk ekonomi strukturellt präglas av ett stort råvaruberoende, stor statlig inblandning i näringslivet och en svag produktivitetsutveckling på företagsnivå. Dessutom är exporten som andel av den totala ekonomin betydligt lägre än i andra tillväxtekonomier, inte minst BRIC-länderna. Man menar att för att höja rysk ekonomis tillväxtpotential behövs förutom en förutsägbar ekonomisk politik och offentliga investeringar, också reformer som stärker konkurrensen och investeringsklimatet. Även om Putin, och före honom Medvedev, ofta pekar på dessa områden, och på så sätt gör en korrekt analys, är det också av stor vikt att de reformer som antas också verkligen genomförs. I dessa avseenden är det betydelsefullt att stärka rättstatsprincipen och ge domstolar ett större oberoende och ansvar.

Rysslands tillväxt i jämförelse med andra Bric-länder

Det finns en del att jobba med för Putin således. Ändå måste sägas att i jämförelse hur det var i Ryssland på 1990-talet så är det en enorm skillnad. Framväxten av en medelklass i landet kommer på sikt att med stor sannolikhet bidra till att bättre fungerande demokrati och ekonomi. Men allt tar tid.

 

 

About Stig Björne

Stig Björne bor i Stockholm, men är född och uppvuxen i Umeå där han utbildade mig till ekonom vid Handelshögskolan. Tidigare arbetade Stig Björne som VD och senare seniorkonsult på Sweco Eurofutures AB.