I veckan så beslutade EU:s finansministrar – till slut – att elva euroländer ska få införa en gemensam finansiell transaktionsskatt. Anders Borg och Sverige har länge tvekat med att rösta ja till förslaget om att de elva länderna ska få starta ett så kallat fördjupat samarbete.
Foto på Anders Borg: Wikipedia Commons
Anders Borg har två huvudsakliga invändningar mot en finansiell transaktionsskatt.
– Det är uppenbart att ur ett tillväxtperspektiv innebär det ett problem att lägga en skatt på företagsobligationer, statsobligationer och hushållens bolån. Det höjer räntan och då får man en lägre kapitalstock, som leder till lägre reallöner och lägre konsumtion, sade Anders Borg.
– Ur den gemensamma marknadens perspektiv är det besvärligt om förslaget som kommer omfattar derivat. Svensk exportindustri måste valutasäkra sig. Det är en potentiell risk och inte jämförbart om man har euron och har mindre valutarisk, fortsatte han.
Han nämnde särskilt skogsindustrin och stålindustrin, som också har fluktuerande råvarupriser att parera.De länder som ska delta är Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, Österrike, Belgien, Portugal, Slovenien, Slovakien, Estland och Grekland.
De sex länderna som röstade för men gjorde ett gemensamt uttalande var Sverige, Danmark, Polen, Ungern, Rumänien och Bulgarien. Storbritannien och Malta lade ned sina röster. Om det får några konsekvenser för finanssektorn i de länder som inför skatten lär visa sig.
Stig Björne