Konjunkturinstitutet har haft ett regeringsuppdrag där man har sett över bolagsskatternas utveckling internationellt. Bakgrunden är att den allt mer globaliserade ekonomin har gjort att skattebaser — främst kapital och högutbildad arbetskraft — rör sig över gränserna på ett annat sätt än tidigare.
Stig Björne
Här har ju olika länder experimenterat med låga skatter för att attrahera nya och gamla skattebaser. Schweiz, kanalöarna, Cypern med flera har haft väldigt låga skatter för att attrahera företag och privatpersoner. Det har också uppstått diskussioner inom EU när vissa länder har ingen eller mycket låg bolagsskatt t ex Irland.
Man kan nu se att den generella trenden för bolagsskattesatsen i såväl EU som OECD är nedåtgående och sammanfaller med en ökad globalisering och borttagande av hinder mot fria kapitalrörelser.
Bolagsskattesatsen inom EU har sänkts med nästan 20 procentenheter sedan början av 1990-talet. Efter 2004 låg den svenska skattesatsen på en högre nivå än EU-genomsnittet, men i och med sänkningen 2013 till 22 procent ligger Sverige runt genomsnittet.
Anledningen till att Sverige sänkt bolagsskatten är att man bedömer att en lägre effektiv bolagsskattesats i Sverige i förhållande till andra länders skattesatser leder till ökade utländska nyetableringar på svensk mark och troligen att skattebaser inte ”lämnar landet”. En lägre effektiv bolagsskattesats medför även ökade inhemska investeringar. Ökade nyetableringar och investeringar ger en högre kapitalstock, och i förlängningen högre BNP.
Man menar att om den formella skattesatsen sänks i förhållande till andra länder väljer multinationella företag att i större utsträckning redovisa sina vinster i Sverige, vilket ökar bolagsskattebasen och skatteintäkterna. Det finns dock många större företag som lyckas trolla bort vinsterna genom olika transaktioner inom koncernerna. Det är fortfarande ett problem för Sverige och andra länder.
Stig Björne