Konjunkturbarometern

Konjunkturinstitutets senaste konjunkturbarometer visar att det ljusnar för den svenska ekonomin men att det tar tid och detta i huvudsak beroende på att den svenska exporten utvecklas svagt. Samtidigt pekar man på att det finns ett antal positiva tecken där man lyfter fram bland annat sysselsättningsgraden och bostadsbyggandet.

Stig Björne

Det som skiljer uppgången i ekonomin denna gång – om man jämför med t ex efter finanskrisen 2008-2009 – är att det är den inhemska efterfrågan som bidrar mest till BNP-tillväxten.

Man bedömer att BNP 2014 ökar med 2,2 procent och 3 procent 2015. Man pekar på att efterfrågan underblåses av en expansiv ekonomisk politik vilket gör att de inhemska investeringarna tar fart och då särskilt bostadsinvesteringarna. Dessa stiger kraftigt med ett historiskt högt antal påbörjade lägenheter. Konjunkturinstitutet menar att detta kan bidra till att priserna på bostäder och därmed hushållens skulder inte utvecklas lika snabbt.

Sysselsättningsgraden kommer att öka. I år beräknas 65,9 procent av befolkningen i åldrarna 15-74 år vara sysselsatta och det är en ökning med 1,5 procentenheter sedan 2010 då den var 64,4 procent (och då bottnade sysselsättningen efter krisen). Sysselsättningen beräknas öka under åren 2014—2018 med ca 1 procent per år samtidigt som arbetskraften också växer vilket medför att arbetslösheten inte minskar i motsvarande takt. Man bedömer att det dröjer till 2017 innan arbetslösheten når 6,5 procent (vilket man menar är ett slags jämviktsnivå).

Den låga inflationen förklaras delvis av en svag konjunktur i både Sverige och i omvärlden som gör det svårt för företagen att höja priserna. Man tror att den fortsätter ligga på historiskt låga nivåer och kommer att stiga långsamt. Inte förrän 2018 (!) tror man att den når Riksbankens mål om två procent. Man tror på en räntesänkning i juli och att räntan inte höjs förrän slutet av 2015.

Översikt av tabellverket nedan

Stig Björne