Diskussionen om de svenska hushållens lån – inte minst till bostäder – har pågått under längre tid. Tillväxten av krediter har pågått i takt med att räntan har varit låg inte minst under perioden från 2009 fram till idag.
Stig Björne
Riksbanken har motiverat en högre ränta med att försöka dämpa tillväxttakten av lån. Något som man ändrade vid räntebeslutet i juli då man sänkte räntan med 0,5 procentenheter. I juni 2014 ökade hushållens tillväxttakt av lån (för hela stocken) med 5,4 procent vilket är en uppgång från i maj då takten var 5,3 procent.
Bostadslånen som utgör den största delen av hushållens lån uppvisade en tillväxttakt på 5,7 procent även det en ökning från maj månad.
De svenska hushållens totala lånebörda hos MFI (Monetära finansinstitut i huvudsak banker) uppgår nu till nästan 3 000 miljarder (2 978). Omräknat från samma månad 2013 uppgår ökningen till knappt 150 miljarder kronor. Och det är bostadslånen som står för lejonparten – 80 procent. Hushållens bostadslån uppgår i juni 2014 till drygt 2 400 miljarder kronor och de resterande ca 600 miljarderna består av t ex konsumtionslån (bilar, båtar etc). Hushållens bolåneräntor för nya avtal sjönk något under juni från 2,39 till 2,37 procent. Detta förklaras främst av att räntor på lån med bindningstid t.o.m. 3 månader sjönk från 2,35 till 2,34 procent.
Även räntor på lån med längre bindningstider sjönk under månaden. Och det lär bli än lägre ränta på lånen framgent efter Riksbankens räntesänkning. Som ett bre på posten faller givetvis inlåningsräntan till bankerna. I juni var hushållens genomsnittsränta på nyinsättningar på bankkonton 0,50 procent. Räntan på konton med bindningstid eller begränsat antal fria uttag var i juni 1,07 procent, vilket betyder att den var oförändrad jämfört med maj.
Stig Björne
About Stig Björne