Stig Björne, hur ser du på den ekonomiska utvecklingen?

Stig Björne, vad tror du är på väg att hända med den svenska ekonomin?

Stig Björne: Man kan se att den svenska arbetsmarknaden är på väg att bromsa in. Fram till i höst så har det funnits en viss optimism både kring den ekonomiska utvecklingen och för arbetsmarknaden. Men nu har det mesta förbytts till att peka nedåt. Varslen har ökat de senaste månaderna ökat i jämförelse med föregående år.

Och arbetsförmedlingens siffror?

Stig Björne:  Arbetsförmedlingens senaste siffror visar att antalet varsel om uppsägning nära nog har fördubblats på ett år. I oktober varslades nära 10 500 personer. Motsvarande siffra för ett år sedan var drygt 5 500. Vidare har det totala antalet arbetslösa ökat i oktober var 400 000 personer. I procent av arbetskraften blir det 8,6 procent.

Hur ser du på den ekonomiska krisen 2008-2009, likheter och skillnader?

Stig Björne: Det finns nog fler skillnader än likheter. Då triggades krisen bland annat av stora kvantiteter dåliga amerikanska bolån i kombination med att stora aktörer på USA:s finansmarknad gick i konkurs. Dramatiken kring detta gjorde att hela kreditsystemet i världen höll på att haverera. Likviditeten på marknaden försvann över en natt och det drabbade i ett senare skede efterfrågan i exportindustrin i Sverige tungt.

Stig Björne fortsätter, något sådant scenario är det nog ingen som ser idag. Däremot en generell nedgång av den internationella konjunkturen (inte minst den Europeiska) vilket drabbar den svenska exportindustrin. Och då ökar varslen när företagen inleder olika typer av besparingsprogram. Sedan drabbas tjänstesektorn och det blir fler varsel även där.

Hur illa blir det denna gången?

Stig Björne: Ja, det blir inte alls lika illa, fortsätter Stig Björne. Bara för att det blir en lågkonjunktur så innebär det inte att det blir en stor ekonomisk kris. Varselsiffran kan tjäna som en indikator bland många i detta sammanhang. Varslen i oktober – är hälften så stora som under de värsta månaderna under finanskrisen. Ungefär så här säger Konjunkturinstitutet i deras senaste prognos över den ekonomiska utvecklingen från augusti i år:

Så här långt har den svenska ekonomin visat motståndskraft. Medan många andra länder visar svag tillväxt så var BNP-tillväxten i Sverige under 2:a kvartalet 1,4% jämfört med 1:a kvartalet. Men samtidigt är den underliggande utvecklingen inte lika stark som BNP-siffrorna visar. BNP för 2012 beräknas öka med måttliga 1,3%.

Den svaga utvecklingen i omvärlden tillsammans med förstärkningen av den svenska kronan innebär att svensk konjunkturåterhämtning får förhållandevis liten draghjälp av exportmarknaden. Tillväxten kommer därför  drivas av inhemsk efterfrågan, som också har varit en realitet senaste åren. Regeringen bedöms bedriva en expansiv finanspolitik för år 2013. Åren därefter kommer finanspolitiken att stramas åt för att överskottsmålet ska uppnås.

Tillväxten åren 2012-13 är för svag för att arbetsmarknaden ska förbättras. Arbetslösheten till nästan 8% i slutet av 2013 för att därefter gå ner. Det svaga konjunkturläget och förstärkningen av den svenska kronan hämmar inflationstrycket. För att skynda på återhämtningen och närma sig inflationsmålet krävs att penningpolitiken måste vara expansiv under en längre tid. I prognosen sänks reporäntan till 1% innan årsskiftet 2012-2013.

Källa: Konjunkturinstitutet

Konjunkturinstitutets prognoser

Hur stämmer det med bilden några månader senare?

Stig Björne: Det stämmer ju rätt väl med hur utvecklingen har blivit. Det går ju inte säga något om utvecklingen under 2013. Men arbetslösheten ökar ju mycket riktigt, och den kommer att gå upp ytterligare. Vi kanske landar på närmare nio procent vilket är en mycket hög siffra. Man kan dock redan se att den svenska kronan har blivit svagare under hösten. Om nu inflationen håller sig på låg nivå kan Riksbanken sänka ränta något mer än vad som var förväntat tidigare. Då blir bolånen (förhoppningsvis) billigare vilket öppnar för en ökad konsumtion för hushållen, investeringar i industrin och troligtvis en svagare krona.

Stig Björne fortsätter, blir kronan billigare blir svenska varor och tjänster billigare relativt sett och efterfrågan kan öka. Sedan förbättras arbetsmarknaden etc etc. Det är ungefär så det brukar se ut när konjunkturåterhämtningen tar fart. Om Sverige ingått i Euro-zonen så skulle vi aldrig haft någon draghjälp av valutan – något som Grekland och Spanien skulle behövt i dagsläget.

Så ska man sammanfatta, det blir lågkonjunktur, men inte så illa som för några år sedan avslutar Stig Björne.