Ja till grekiskt stöd

Så har då Eurozonens finansministrar sagt sitt ja till ett nytt stödpaket för Grekland. Paketet omfattar nya nödlån på 130 miljarder euro. Uppgörelsen mellan parterna väntas minska Greklands skuldnivå till 120,5 procent av BNP under vissa förutsättningar.

Det var ett långt möte för finansministrarna men det var dags att bestämma sig. Eurozonens finansministrar sydde ihop det nya stödpaketet för Grekland. I paketet ingår 130 miljarder euro i nödlån, kopplat till löften från Aten om stora besparingar och neddragningar. Vid sidan av detta förs förhandlingar med flertalet privata långivare om skuldned-skrivningar för Grekland. Etta av de grundläggande problemen för Grekland är just att man är kraftigt överbelånade. Målet för skuldnedskrivningarna är att Greklands statsskuld inte ska överstiga 120 procent av BNP 2020. Det är de mål som EU och IMF satt upp.

Ordföranden för eurozonens finansministrar – Jean-Claude Juncker – sa vid en presskonferens att uppgörelsen ska säkra Greklands framtid inom eurozonen.

”Vi har nått en långtgående överenskommelse om ett nytt grekiskt program med deltagande av den privata sektorn som kommer att leda till en mycket markant minskning av Greklands skuldbörda och bana väg för ett mycket märkbart finansiellt stöd från EFSF (EU:s räddningsfond) för att säkra Greklands framtid i eurozonen”, sa Juncker.

Enligt överenskommelse ska Greklands privata långivare skriva ned sina nominella fordringar med 53,5 procent. Eftersom statspapperen som erhålls i utbyte får längre löptid och lägre kupongränta minskar värdet på fordringarna i praktiken med runt 75 procent enligt di.se. Planen förutsätter en uppslutning på 95 procent bland de privata långivarna. Enligt den tidigare planen skulle den nominella nedskrivningen vara 50 procent och den faktiska runt 70 procent. Den lägsta acceptabla anslutningsgraden betraktades som 90 procent.

IIF, en internationell sammanslutning som förhandlar för långivarnas räkning, uttrycker sig visserligen optimistiskt, men skepsisen är stor. Grekland har dock ett ess i rockärmen. Det kallas CAC (collective action clause) och innebär att minoriteten av långivarna kan tvingas gå med på en uppgörelse som accepteras av majoriteten. Lagstiftning för att införa retroaktiva sådana klausuler är på väg genom det grekiska parlamentet.

En konsekvens av att införa tvingande klausuler är att det rent tekniskt skulle innebära betalningsinställelse. Ofta uppgår återvinningsgraden vid betalningsinställelse till 20-40 procent. Mycket talar således för att blir en grekisk betalningsinställelse, men av teknisk snarare än oordnad karaktär.

För att allt ska gå i lås måste Grekland också uppfylla en rad villkor fram till slutet av februari. Protesterna från den hårt prövade grekiska befolkningen har inte låtit vänta på sig. Grekland ska dessutom hålla parlamentsval under våren i april eller maj och de styrande partierna ligger minst sagt dåligt till i opinionsmätningarna. Frågan är vad det blir för parlament och hur och om man lyckas få till en fungerande regering.

Stockholmsbörsen har ju haft rena glädjeruset under senare tid. Frågan är dock när verkligheten – för det är många länder som behöver hantera sina stigande skulder – kommer ikapp. Lösningen i Europa där en stor del av svensk export går kan ju knappast vara att fortsätta att låna pengar i all evighet. Då riskerar vi att få ett par Grekland till.

Stig Björne