Har börsen gått upp för mycket?

Så har dock de svenska bankerna – möjligen något förvånande – börjat ifrågasätta börsuppgångarna. Di.se har intervjuat både SEB och Nordea mot bakgrund av deras nya marknadsbedömningar.

Nordea menar att börsen är ”rusig” på billiga ECB-pengar och den senaste tidens kraftiga uppgång har inte täckning i de ekonomiska utsikterna. Sedan bottennoteringen i höst har börsen stigit med över 25 procent och med 12 procent i år. Nordea menar att det är ECB som ligger bakom börsuppgången. Närmare bestämt de treåriga lån med obegränsad tilldelning som beslutades i december. Strax före jul lånade över 500 europeiska banker motsvarande 4.300 miljarder kronor och nästa vecka är det dags för en ny omgång lån.

Nordea går så långt att man säger att ”Börsen har fel”, stämningsläget i marknaden ska inte tolkas som sensationellt bra”, skarpa ord från en bank. Men menar att uppgången är driven endast av likviditet. Den underliggande utvecklingen för ekonomin ser inte lika bra ut. Det är snarast en effekt av att det finns mycket pengar i marknaden”, säger Rickard Hellman, analytiker på Nordea. Nordea tror på en dämpad makroutveckling framöver. Med en svag utveckling för både privat och offentlig konsumtion. För Sverige är prognosen att ekonomin inte växer alls i år.

”Marknaden har undvikit avgrunden men vi får inte glömma bort att det saknas empiri att falla tillbaka på när det gäller den här typen av experimentell penningpolitik. Konsekvenserna av det som görs nu är oöverblickbara”, heter det i marknadsbrevet. Enligt Nordea är det svårt att säga vilka de långsiktiga effekterna blir av de massiva likviditetsinjektionerna.

Ändå landar Nordea i slutsatsen att börsen kan fortsätta upp på kort sikt. Man menar att ”Det finns skäl att tro att det kan fortsätta ett tag till. Det kommer ju nya pengar nästa vecka. Man får också lyfta in att många sentimentsindikatorer, som inköpschefsindex, har varit lite bättre den senaste tiden.”

På längre sikt är dock bilden något mer pessimistisk. ”Reala ekonomiska problem, likt dem i Europa, kan inte döljas av finansiella gimmicks. Italien har inte haft real tillväxt på tio år. Spanien har en arbetslöshet på 23 procent och en ungdomsarbetslöshet på 50 procent. När det gäller kostnadsbilden för Spanien och Italien, och förutsättningar för att kunna exportera varor, så ligger de hopplöst efter”, fortsätter man.

SEB å sin sida lyfter fram Grekland. Man menar att Grekland måste genomföra 38 specifika reformer före onsdag och om man inte gör det blir det inga nya pengar. Det handlar om skatter, löner och byråkrati. SEB:s chefsekonom frågar sig om man hinner detta i praktiken.

Man hänvisar till Financial Times och tre dokument med sammanlagt 38 specifika krav på förändringar som Grekland måste genomföra för att få det nya nödlånet på 130 miljarder euro, motsvarande 1.150 miljarder kronor. Och besluten ska fattas på ett antal olika nivåer. De mest angelägna åtgärderna ska vara på plats före onsdag och involverar beslut på såväl parlaments-, som minister- och presidentnivå, enligt FT.

I de återgärder som måste vidtas handlar det om neddragningar på runt 10 miljarder kronor vad gäller statliga utgifter för utökade skattekontroller läkemedel, och friare regler för skönhetssalonger och turistguider (vad nu detta betyder).

”Tunga omvärldstvivel på Greklands beslutskraft, genomförandeförmåga och uthållighet får övriga euroländer att kräva ökad ’fjärrstyrd mikrostyrning’ från Bryssel. Det är SEB:s chefsekonom Roberts Bergqvists slutsats. Hinner Grekland till onsdag?”

Bara en handfull av åtgärderna som listas har Grekland redan tagit itu med, till exempel kraftfulla nedskärningar i pensionssystemet och de statliga utgifterna. Andra reformer ska genomföras under en period på två år och mer eller mindre rattas från Bryssel. Åtgärderna handlar om allt från att införa ett fungerade fastighetsregister till att ändra modellen för förskrivning av recept och köpa ett nytt it-system till skatteverket.

Ja, det är inte småsaker som Grekland ska göra i rask takt. I Sverige har vi ju jobbat i många år på att få till effektiv skatteindrivning, mindre svarta pengar etc. Hade det funnits mer tid kanske det kunde vara det viktigaste bidraget Sverige kan ge de länder som är i kris nu. Kassaregisterlagen, att arbetsgivaren betalar in källskatt, bankerna drar skatt för ränteintäkter och så vidare. Tror inte något av detta är infört i Grekland. Men det tar tid.

Stig Björne