Under måndagen så slogs ett nytt rekord för Grekiska statspapper. Räntan på ettåriga grekiska gick  för första gången över 1.000 procent (!). För första gången steg räntan på en ettårig grekisk statsobligation på måndagen över 1.000 procent – till 1.006 procent enligt data från nyhetsbyrån Bloomberg. Det är det pris till vilket det finns köpare. Säljare finns det dock bara på nivån 640 procent. Det är således en diskrepans på sisådär 360 procent. Man kan säga att köp- och säljpriserna visar att marknaden in fungerar därav så hög ränta. Det säger framför allt en del om hur marknaden ser på utsikterna för Grekland.

Skuldnedskrivningen och en het fråga och senast på torsdag kväll ska ägarna av grekiska statsobligationer meddela om de går med på att skriva ned sina nominella fordringar med 53,5 procent. Detta mot att löptiden förlängs och kupongräntan sänks på de papper som är tänkta att erhållas i utbyte är nedskrivningen i praktiken omkring 74 procent.

Enligt den internationella bankorganisationen IIF som förhandlar för långivarnas räkning finns det tolv fordringsägare som gått med på nedskrivningen. Däribland Commerzbank, Intesa San Paolo, BNP Paribas, Allianz och Deutsche Bank.

Det är dock för tidigt att ropa hej ännu. Tillräckligt många måste ansluta sig för att skuldnedskrivningen ska gå i lås. I uppgörelsen om ett nytt nödlån till Grekland förutsätts ett deltagande på 95 procent. Enligt andra uppgifter ska Grekland nöja sig med att 75 procent av långivarna accepterar upplägget.

Blir uppslutningen för liten kan Grekland tillämpa tvingande klausuler, så kallade CACs. Om de aktiveras kan en minoritet tvingas gå med på de villkor som accepteras av en majoritet av långivarna, i detta fall 66 procent. Problemet blir då att nedskrivningen inte kan betraktas som frivillig och en ofrivillig nedskrivning är detsamma som en betalningsinställelse. Det skulle med största sannolikhet innebära att kontrakt på skydd mot betalningsinställelse, så kallade CDS-kontrakt, utlöses. Innehavaren av CDS får då tillbaka hela det nominella lånebeloppet av den som sålt kontraktet. De senaste dagarna har CDS-priset på Grekland stigit, vilket tyder på att många tvivlar på att tillräckligt många frivilligt kommer att ansluta sig till nedskrivningen.

Spanien vill sänka budgetmålen

Spanien har lyft frågan om att få frångå sina budgetmål med EU-kommissionen. Den spanska regeringen anser att det blir för tufft att nå målen. Men EU säger att man måste ”till fullo följa stabilitetspakten och uppfylla sina budgetåtaganden”. En talesman för EU-kommissionen kommenterade den spanske premiärministern Mariano Rajoys uttalanden att Spanien kommer att ändra sitt budgetmål för underskottet i år till 5,8 procent från 4,4 procent.

”Budgetmålet är överenskommet med alla euroländer och institutioner. Alla medlemsländer måste respektera sina åtaganden under stabilitetspakten”, sade han. Han upprepade kommissionens ståndpunkt att man måste ha den fulla bilden av orsakerna till att fjolårets budgetunderskott blev 8,5 procent, klart över målet 6,0 procent. Kommissionen vill också se Spaniens budgetförslag för att göra en bedömning av innevarande år.

”Kommissionär Olli Rehn begärde klargöranden redan vid eurogruppens möte i torsdags. Det är klart man undrar när vi först får höra i november att underskottet är lite över 6 procent. Sedan den 31 december får vi veta att avvikelsen är 2 procentenheter, alltså en betydande avvikelse”, sade Amadeu Altafaj talesman för EU-kommissionen. ”Nu säger Spanien att avvikelsen är 2,5 procentenheter. Det är mycket allvarligt. Vi måste veta varför, om det är ett strukturellt underskott”, fortsatte han.

Ja man kan säga att mycket återstår innan den ekonomiska ordningen är tillbaka i EU-länderna. Det har dock inte hindrat Stockholmsbörsen att fortsatt ligga på en hög nivå och god utveckling under året.

Stig Björne