Swedbank har kommit med ett nyhetsbrev som behandlar bland annat Bric-ländernas ekonomiska utveckling och politik.
Man pekar på att många ”tillväxtländers” tillväxt har bromsat in de senaste åren i takt med att västvärldens konjunktur försvagats. Den lägre tillväxten är förväntad. Brasiliens tillväxt har avtagit från 7,5 % till 2,7 % mellan 2010 och 2011. Även Indiens tillväxt har dämpats, från ca 9 % för två och ett halvt år sedan till drygt 6 %. Hyggliga siffror ändå i jämförelse med Västeuropa.
Man menar att under detta decennium förutses tillväxtekonomierna storleksmässigt växa förbi de så kallade utvecklade ekonomierna. År 2020 beräknas tillväxtekonomiernas andel av världsproduktionen ha stigit till 60 %, och medan de utvecklade ekonomiernas andel fallit till 40 %. Denna utveckling skulle ha varit fallet även utan en västvärld i kris med skuldsanering och svag tillväxt som följd. Emellertid borde den gå något snabbare nu, eftersom tillväxtländerna kommer att växa ännu snabbare än de eftersläntrande länderna i väst.
Det finns dock en hel del problem med tillväxtekonomiernas sätt att bedriva ekonomisk politik pekar Swedbank på. Dåligt utformade ekonomisk politik riskerar göra att tillväxtländerna kommer att underprestera. Brasilien gör tveksamma val i den ekonomiska politiken. Man använder protektionistiska metoder för att försöka hålla uppe den ekonomiska tillväxten. Den brasilianska regeringen har infört tullar på import samt beskattat inflöden av kapital, och hotar nu med att hålla nere värdet på valutan (real) för att bibehålla exportfördelar samt införa nya åtgärder för att skydda tillverkningsindustrin och även andra sektorer. I Brasilien är man orolig över att industriproduktionen fallit i allmänhet och bilproduktionen i synnerhet. Samtidigt försöker centralbanken stimulera ekonomin genom att sänka ränteläget, eller snarare förhindra kapitalinflöden, men denna strategi går inte riktigt ihop med landets starka kreditexpansion som hotar den inhemska finansiella stabiliteten.
I Ryssland så väljer man att öka militärinvesteringarna, samtidigt som nya och dyra vallöften har ställts ut i valrörelsen som ska genomföras av Putin som nyvald president. Ryssland har ingen strategi för att höja tillväxtpotentialen utan förlitar sig helt på att exportera råvaror. Swedbank menar att satsningar på infrastruktur, entreprenörskap med tillgång till en god kreditgivning, samt åtgärder för att diversifiera näringslivet från råvaruberoende borde vara i fokus. Tonvikten i rysk ekonomisk politik idag ligger på statskapitalism och stora projekt a la Northstream. Det finns risk att ekonomins förutsättningar försvagas väsentligt när oljepriset kommer ned, och redan nu har den nuvarande prisnivån fått styra budgetutrymmet vilket medför krav på stora neddragningar när oljemarknaden normaliseras.
Swedbank pekar på att Indien också för en mindre effektiv ekonomisk politik. Man menar att det vore rimligt att regeringens statsbudget signalerade ansvarstagande för statsfinanserna och för landets långsiktiga tillväxtutsikter. Budgetunderskottet väntas dock bli närmare 6 % i år, för att minska till drygt 5 % nästa år, i klass med vissa Euro-länder. Vad Indien behöver är satsningar på infrastruktur och annan nyttoverksamhet som ökar kapaciteten, för i dagsläget är utbudsbrist ett problem både för tillväxt och inflation. Den starka urbaniseringstrenden där statsbefolkningen ökar från ca 350 miljoner till 600 miljoner fram till 2030 kräver ny infrastruktur på många olika plan. Annars beräknas landet suboptimera och förlora inkomster på 65 miljarder dollar per år enligt det indiska industriförbundet.
Det är inte bara EU-länderna och Euro-zonen som står inför stora utmaningar i framtiden. Om beräkningarna av urbaniseringen i Indien stämmer så handlar det om 250 miljoner människor fler i städerna på 18 år, ingen liten utmaning givet att infrastrukturen i Indien knappast ens är anpassad för den befolkning som bor i städerna idag.
BNP-tillväxt i Bric-länderna
Stig Björne
About Stig Björne