Statistik från SCB och Eurostat visar att inkomsterna i Sverige har ökat mer än genomsnittet i EU. År 2005 fanns Sverige med bland de länder i Västeuropa som hade bland de lägsta inkomsterna. På bara fem år har Sverige klättrat till en pttonde plats bland de jämförda länderna.
Text: Stig Björne
Således hade då den disponibla medianinkomsten har ökat snabbare i Sverige än i de flesta andra länder i Europa.
Av de länder som finns med i jämförelsen har inkomsterna ökat i samtliga länder utom just i Luxemburg. De största procentuella ökningarna står inte förvånande länderna i Östeuropa för. Relativt sett är det ju lättare att öka inkomsterna om de är låga.
Ökningarna i Östeuropa är även högre än ökningen i Sverige. Det har inte gått så bra för hushållen i England – man har i stort sett inte haft någon ökning och ökningstakten för länder som Tyskland och Danmark är ungefär hälften så stor som för Sverige.
Paradoxalt nog – kan tyckas – har det skett en utveckling i Sverige där en större andel av befolkningen hamnat under den gräns som innebär risk för fattigdom. Enligt EU:s definition befinner sig individer som har en disponibel inkomst per konsumtionsenhet under 60 procent av landets medianinkomst inom kategorin ”risk för fattigdom eller social utestängning”.
Andelen av befolkningen med en inkomst under denna gräns i Sverige har ökat från knappt 10 procent år 2005 till 13 procent år 2010. Sverige ligger dock betydligt bättre till än snittet för EU men andelen har ökat snabbare i Sverige än i flertalet andra länder.
De hushåll/personer som är berörda är i första hand arbetslösa, unga och personer som saknar gymnasieutbildning är överrepresenterade bland de med risk för fattigdom. Dessa grupper ör överrepresenterade även i andra europeiska länder. De nordiska länderna har, jämfört med övriga Europa, en relativt hög andel unga med en inkomst under 60 procent av medianinkomsten.
Källa: Eurostat, Statistics on Income and Living Conditions (SILC)
Förklaringar
Konsumtionsenhet: För att göra jämförelser av t.ex. disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll används ett viktsystem där inkomsten relateras till hushållets sammansättning. Den disponibla inkomsten divideras med den vikt som gäller för hushållet. Viktsystemet redovisas nedan.
- Ensamstående och första vuxna i ett samboförhållande får Ke-vikten 1,0
- Andra vuxen i ett samboförhållande får Ke-vikten 0,51
- Hushållsmedlem som är 14 år eller äldre får Ke-vikten 0,5
- Hushållsmedlem under 14 år får Ke-vikten 0,3
Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. I undersökningen SILC ingår inte intäkter från privat pensionsförsäkring, kapitalvinster eller skattepliktiga förmåner i den disponibla inkomsten.
Medianinkomst är den inkomst i en inkomstfördelning som storleksmässigt ligger så att det finns lika många inkomster under som över medianinkomsten.
Det kanske mest förvånande med undersökningen är att Sverige låg så pass lågt tidigare, alltså från 2005 och tidigare.
En förklaring är givetvis att skatten är högre i Sverige än de flesta andra länder – å andra sidan så betalar vi väsenligt mindre för t ex barnomsorg, äldreomsorg och sjukvård så det kanske jämnar ut sig.
Text: Stig Björne
About Stig Björne