På uppdrag av regeringen gör Konjunkturinstitutet årligen långsiktiga framskrivningar av de offentliga finanserna och beräkningar av hållbarheten i de offentliga finanserna inklusive S2-indikatorn, som är ett mått på hållbarheten i de offentliga finanserna.
Stig Björne
Man har nu genomfört en studie/analys av hur förutsättningarna för de svenska offentliga finanserna ser ut på riktigt lång sikt. Tidsperspektivet sträcker sig ända fram till 2060 (!) det vill säga knappt 50 år framåt.
Konjunkturinstitutet menar i sin analys att man inte ser någon ”förekomst av svårhanterliga obalanser”. Och det låter ju hoppingivande. Slutsatsen gäller även vid vad man betecknar som en generös tolkning av vad ett bibehållet offentligt åtagande innebär.
Rapporten arbetar med tre definitioner som var och en är kopplade till varsitt scenario där offentlig konsumtion utvecklas i olika takt: ett resursbesparande scenario, ett relativt resurskrävande scenario och ett scenario som kopplar utgiftsutvecklingen till BNP-tillväxten i ekonomin. Utifrån detta har man simulerat olika typer av utveckling vad gäller ekonomi med mera.
En av dessa visar att simuleringar visar att en skattehöjning om 2 procent (motsvarar 75 miljarder kronor) av BNP är tillräcklig för att skapa hållbarhet i de offentliga finanserna med nuvarande personaltäthet. En sådan skattehöjning skulle göra att sparandet i offentlig sektor skulle vara ungefär balanserat fram till 2060, medan det finansiella sparandet skulle vara positivt. Allt enligt Konjunkturinstitutet.
Man avlutar analysen med att konstatera att ”en försiktig slutsats av de samlade resultaten är att det inte föreligger några svårhanterliga obalanser i de offentliga finanserna. Slutsatsen står sig även då ett bibehållet offentligt åtagande ges en relativt generös innebörd.”
Stig Björne
About Stig Björne