Riksbankens räntebesked lev att reporäntan ligger kvar på 0,75 procent och man förväntar sig att räntan ligger kvar på denna förhållandevis låga nivå till våren 2015, samtidigt öppnar man för en eventuell räntesänkning vid räntemötet i juli i år.
Stig Björne
Man har också justerat räntebanan nedåt det vill säga när man tror att ränta kommer höjas igen.
Konjunkturen stärks tydligt men inflationen väntas vara låg ännu en tid. Man pekar på att ekonomierna i omvärlden fortsätter att förbättras bland annat nämner man att den amerikanska ekonomin stärks successivt och att även euroområdet går bättre. Ukraina och de risker som finns med utvecklingen där ”antas inte hindra återhämtningen i världsekonomin”. Man pekar på att utsikterna för svensk ekonomi är fortsatt ljusa med stigande export och optimistiska hushåll och företag. Man pekar också på att arbetsmarknaden ”tydligt förbättras” under andra delen av 2014.
Givet den bedömda positiva utvecklingen tros ändå inflationen vara fortsatt låg under resten av året och man justerar dessutom ned prognosen som man gjorde så sent som i februari. Prisökningarna har varit låga i förhållande till hur företagens kostnader har utvecklats – företag har inte kunnat höja priserna givet att efterfrågan varit svag. Men Riksbanken tror att när konjunkturen stärks kommer företagen i allt högre grad kunna höja sina priser. Inflationen mätt som KPIF (KPI med fast ränta – dvs att ränteförändringar räknas bort från KPI) bedöms öka under senare delen av 2014 och antas ligga närmare 2 procent under slutet av 2015.
Riksbanken menar att även om inflationen har blivit något lägre än väntat är nedjusteringen av inflationsprognosen liten. Man menar att penningpolitiken handlat om att väga hur låg räntan behöver vara för att inflationen ska närma sig målet om 2 procent tillräckligt samtidigt som att det finns risker med hushållens höga skuldsättning som en låg ränta kan medföra.
Den låga inflationen gör att penningpolitiken i mindre utsträckning kan användas för att hantera riskerna med hushållens skuldsättning vilket – understryker Riksbanken i en släng till andra myndigheter och politiken – måste andra politikområden bidra mer (för att hålla nere ökningstakten på hushållens skuldsättning).
Stig Björne
About Stig Björne