Stig Björne om oljepriset

 

Ett väldigt högt oljepris brukar betyda att världsekonomin bromsar in. Exemplen på detta är många – allt från oljechockerna på 1970-talet men också på 1990-talet och detta decennium. Under det senaste tiden har oljepriset stigit kraftigt och frågan är vad detta betyder för världsekonomin. Priset är inte så högt ännu att det finns anledning att vara alarmistisk men om det fortsätter stiga kan det medföra effekter på världsekonomin. En påverkan som vi ser redan nu är det ökade bensinpriset, sex prisrekord redan i år. Den minnesgode kommer kanske ihåg kampanjerna i tidningarna mot det höga bensinpriset när det steg över 10 (!) kronor. Det är lätt att glömma. Mina kommentarer inom parentes.

Bland annat Danske bank har analyserat oljepriset och dess effekter.

Danske Bank jämför med läget i början av 2011, då en uppgång i oljepriset följdes av en svagare global tillväxt. Banken noterar dock att oljepriset då steg mer än 50 dollar per fat på några månader, en betydligt större rörelse än i dag. Under 2011 påverkades världsekonomin också negativt av stigande livsmedelspriser, jordbävningen i Japan, den eskalerande skuldkrisen i euroområdet och USA:s sänkta kreditbetyg. I år har flera av faktorer vänt, nu sjunker i stället livsmedelspriserna och oron kring euroområdet dämpas (det verkar dock variera från dag till dag).

Om oljepriset stiger till 145 dollar per fat skulle det enligt Danske Banks beräkningar leda till en svagare tillväxt på under 2 procent i USA de kommande kvartalen samtidigt som perioden med svag tillväxt i Europa skulle förlängas. Kina skulle påverkas mindre.

Den amerikanska ekonomin påverkas mest av ett stigande oljepris, där den stora effekten är att ett högre oljepris slår mot konsumenterna, som står för hela 70 procent av USA-ekonomin. Euroområdet är mindre konsumtionsdrivet än USA och en större export till de snabbväxande länderna i Asien ger Europa en viss buffert. För Kina är effekterna än mindre, dels eftersom konsumtionen står för en så liten del av ekonomin och dels eftersom oljepriset inte slår igenom särskilt mycket på energipriserna, som är statligt reglerade (det blir dock dyrt i längden om staten ska subventionera t ex bensin, diesel och andra petroleumprodukter. När Nigeria skulle slopa bensinsubventionerna så blev det rejält oroligt i landet).

Danske Bank har också räknat på en ännu kraftigare uppgång, till 170 dollar per fat. Detta skulle medföra en rejäl inbromsning i USA, med en tillväxt på runt 1 procent i flera kvartal, samtidigt som recessionen i Europa skulle förlängas och även Kinas ekonomi påverkas en del, men tillväxten väntas fortsatt bli över 8 procent.

De ekonomiska effekterna av ett stigande oljepris beror på varför oljepriset stiger. Vid en utbudschock är de negativa effekterna större än om oljepriset stiger på grund av ökad efterfrågan, då även tillväxten ökar. (Om priset stiger pga av konflikt till exempel Israel-Iran-USA så är det nog det mest negativa).

”I dagsläget kan man argumentera för att uppgången i oljepriset delvis drivs av en starkare global ekonomi och därmed, i viss utsträckning, är efterfågedriven”, skriver Danske Bank och tillägger att detta innebär att effekterna på BNP blir mindre än vad man normalt brukar räkna med.

Hittills har uppgången i oljepriset varit måttlig och vi räknar med att effekterna blir begränsade, även om de kommer att dämpa den amerikanska återhämtningen något på kort sikt. Våra beräkningar tyder på att oljepriset måste stiga över 140 dollar per fat för att ha en väsentlig påverkan”, fortsätter Danske Bank.

Även Credit Suisse har räknat på vad ett högre oljepris skulle betyda specifikt för den amerikanska ekonomin och kommer då fram till att vid ett oljepris på runt 150 dollar per fat börjar risken för en ny recession att öka betydligt.

Finns det något positivt med ett högt oljepris? Beror nog på vem man frågar. Otvetydigt får det positiva miljöeffekter genom att bensinpriset stiger. Priset på 95-oktanig bensin har stigit med 1,25 kronor sedan årsskiftet. Det är strax under 10 procent. Folk kör mindre bil och det driver på utvecklingen mot allt bränslesnålare bilar.

För svenska staten betyder det ökade intäkter. Bensinpriset består ju av ett antal skatter. Det flesta är fixerade t ex energi- och koldioxidskatterna är fixerade och påverkas inte av prishöjningarna. Däremot så ökar statens momsintäkter. Ju högre bensinpris desto mer moms. Enligt Ulf Svahn på Svenska petroleum och biodrivmedelsinstitutet så medför det ökade priset intäkter på 25 öre per liter. På årsbasis blir det över en miljard kronor. I en intervju i DI säger han också att han tror att priset på bensin och diesel kommer fortsätta att stiga fram till sommaren.

”Jag har tidigare sagt att bensinpriset inte kommer att gå över 16 kronor. Det håller jag fast vid, men vi får se om jag får smisk på fingrarna”.

Enligt DI är statens intäkter i runda tal 78 miljarder kronor (brutto) från diesel- och bensinförsäljningen. Det är väl två gånger kostnaden för försvaret. Synnerligen viktig intäktskälla således. Vi får se hur priset på oljan och bensinen utvecklas mot sommaren.

Stig Björne