Riksbanken publicerade häromdagen protokollet från direktionsmötet i mitten av december när man beslutade att sänka styrräntan. Riksbanken hade nu ny information sedan det penningpolitiska mötet i oktober där det mesta tyder på att svensk ekonomi bromsar in kraftigare än den bedömning som gjordes då.
Text: Stig Björne
Riksbanken tror därför att BNP bedöms öka långsammare, arbetslösheten stiga lite mer och inflationstrycket bli lägre.
Det visar en sammanfattning av den penningpolitiska diskussionen vid mötet den 17 december, enligt protokollet som publicerades på tisdagen. Det svagare konjunkturläget och det lägre inflationstrycket medförde att direktionen var enhällig i att sänka reporäntan och justera ned banan för reporäntan. Vid mötet sänktes reporäntan med 25 punkter till 1,00 procent.
Riksbankschefen Stefan Ingves lyfte fram svårigheten med att göra lämpliga avvägningar när penningpolitiken bestäms. Reporäntans nivå bör återspegla en avvägning mellan inflation och resursutnyttjande med hänsyn tagen till rådande skulduppbyggnad. Han menade att det inte går att bortse från att skulduppbyggnad, både i den privata och offentliga sektorn, är en viktig faktor. Men det är inte självklart hur hänsyn ska tas till detta i det penningpolitiska beslutet, exempelvis på vilket sätt stora risker som finns bortom prognoshorisonten ska vägas in.
Vad gäller skuldutvecklingen lyfte Stefan Ingves fram en ytterligare aspekt. Även om skuldutvecklingen dämpas med andra åtgärder än med reporäntan kommer detta att påverka penningpolitiken. När skuldutvecklingen dämpas minskar efterfrågan i ekonomin, vilket påverkar det allmänna konjunkturläget. Han menade att det därför är viktigt att fundera vidare på transmissionsmekanismen och hur de modeller som används tar hänsyn till denna faktor.
Återstår att se om Riksbanken tycker att ekonomin är tillräckligt svag vid nästa möte för ytterligare en sänkning med 0,25 procent. Det mesta talar för det även med hänsyn tagen till att svenskarna tenderar att låna ännu mer pengar till sina bostäder. För att bromsa utlåningen krävs nog politiska åtgärder – som inte kommer att komma.
Text: Stig Björne